Så sitter han där, ensam framför sin eld mitt i skogen.

Sitter där och suckar och minns.

Han är inte särskilt gammal, bara så där 100 år så minnet är det inget fel på.

Han minns när han var en viktig kraft på gården. Hur han gick runt och tittade till att kor och hästar fått sitt hö och sitt vatten och sin omvårdnad. 

Han såg till att katten fått mjölk. Han var ganska nöjd för den gamle harmyte mannen skötte djuren med ett gott hjärta och med kär omsorg. Tomten och Den harmynte var goda vänner. Kanske för att dom förstod varandra utan prat.

Tomten sitter och ser in i elden. Minns att det var han som såg till att alla ljus och fotogenlampor var släckta för natten.

Att han visade gårdsfolket var de bästa bärställena var och visade husbonden var han kunde hitta bästa kådan för att göra salva av. Att han såg till barnen så dom inte ramlade i sjön eller klättrade för högt i träden.

Han småler lite när han tänker på ungstårsorna som satt och mjölkade och sjöng så fint och när han minns barnen skratta och leka.

Julen minns han särskilt. Han såg till att lutfisken låg lagom mycket i vatten och att skinkan låg i saltlag så den blev precis lagom salt.

Julaftonnsmorgon ryktade han djuren och gav dom extra hö och flätade manen på hästen så han skulle bli helgfin. Såg till att småfåglarna fick en kärve med havre.

Han såg hur ivriga barnen var inför julaftonen. Han såg till att julgransljusen och tomteblossen inte tände på granen när barnen sprang omkring. 

Tomten ler när han minns barnens glada min för julklapparna. Kanske inte för yllesockarna men för släden och dockvagnen och jultidnnigen.

Tomten tänker på att man aldrig glömde att ge honom gröt. Det vattnas i munnen på honom när han minns den söta goda risgrynsgröten med grädde i och god mjölk till. Nu får han inte längre någon gröt för man tror inte att han finns.

Tomten ser in i elden och en tår trillar ner i skägget och tomten känner sig ensam och obehövd.

Han saknar djuren och människorna.

Ladugården står öde och bara en bit av den är kvar. Byn och människorna nästan borta.

Månen lyser starkt och kastar skuggor på snön.Himlens alla stjärnor lyser för den ensamme tomten vid elden och en gammal uggla kommer och gör honom sällskap i vinternatten.

Den gamla tomten tänker att det inte är lätt att leva i denna tid och det enda som är sig likt är månen och stjärnorna och igen är så ensam som en tomte som ingen tror finns längre.

 

Äppelblom

5 december 2018 17:53

Visst finns tomten! Han får gröt av mig varje julafton. Fattas annat ...Tack för den fina berättelsen - jag levde mig verkligen in i den. 🎅

http://Skogsvandring

 

ibod11 - Ingrid

5 december 2018 19:14

Jättefint skrivet om den hjälpsamma tomten. Men så sorgligt det slutade. Han får väl försöka visa små tecken på att han finns så att folk börjar tro på honom igen. Tänk vad mycket de kan ge varandra :)

http://ibod11.com

 

Ann

6 december 2018 06:35

Hej min vän! Vilken fin saga! Den tror jag baske mej är sann!!! Du kan skriva som ingen annan! Ha det så gott !Kram Ann

http://dansann.blogg.se

 

Göran

6 december 2018 08:45

Fin berättelse! Får mig att tänka på Viktor Rydbergs vackra dikt om Tomten och den där urgamla svartvita filmen som SVT brukar visa kring jul. Den där en gammal skådespelerska (Var det Naima Wifstrand?) läser dikten till bilderna som visas.

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

 

Skatan

7 december 2018 07:14

Kära Skogsnuvan! Kag tror på tomten och känner med honom. Ingenting ör som förr. Men vi som tror får göra det desto djupare och vårda honom ömt och se till att han har det bra. . Speciellt nu i juletid. Och du Skogsnuvan, med din magiska berättarkraft ... jag har sagt det förr ... SKRiV ❣️ Och gör tomten öoch älvorna och skogens alla väsen levande igen. Ja t o m trollen ( inte de där på nätet förstås) och jättarna ...
Kram från Skatan

http://https://skatanstankar.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...