Här sitter hunden Jack och jag och äter frukost. Katten har gått ut en sväng så Jack kan sitta i lugn och ro och tigga macka och han är van att få den sista biten på mackan så det är ok, Matat fåglarna och utanför börjar det snöa. 

Så har hela helgen gått. AMV och Gubben kom lagom till lunch i söndags. Vi åt inbakad fläskfile och det blev gott.

Amv och Jack och jag gick ner till badstranden och tittade vid ån. Det är inte mycket vatten kvar där och stranden är tre gånger så bred som den brukar vara. Hela viken har fått is dessutom. En bäver plaskade iväg nerför ån. Jag trodde inte att det finns någon här för jag har inte sett den på länge.

Igår vaknade jag till att det kändes rätt kallt i sängen och när jag tittade på termometern såg jag att det var 14 grader kallt ute. Konstigt att inte hela sjön har frusit men kanske beror det på att det är varmt vatten i sjön efter den långa och varma sommaren. Det är nog dags att börja elda i vedspisen nu snart. Jag har ju gott om ved i alla fall om man nu ska säga något positivt.

Ser att, inte nog med att det snöar, nu börjar det blåsa också. Gruvar mig för strömavbrott och nerrasade träd. Är det så att man blir mer och mer ängslig ju äldre man blir?Minns att min mamma var ängslig och banne mig börjar jag bli likadan. 

Gruvar mig för vintern, värre och värre för varje år. Ängslas för att saker ska gå sönder. Ängslas kanske mest för hälsan. Det är väl bara det att vänta på nu, att man ska bli äldre och äldre och sjukare och sjukare. Man är ju liksom på dösidan nu och liksom räknas inte längre. Inte för att jag räknats något vidare förut heller men jag var åtminstone snygg och duktig en gång i tiden. Nu är jag varken snygg eller duktig. Nej fy nu slutar vi prata om det där. Man ska ju vara positiv och glad sägs det. Jag har till och med varit på kurs för att bli det men jag var nog en hård nöt att knäcka. 

Visst. jag är positiv ibland  men nog är det korta ögonblick. Ni skulle se mig när det är sommar. Då är det en helt annan sak.  

Eller när man är utomlands och ligger och sola på stranden. Då är jag positiv.

Nu är jag medveten om att det är slut på tiderna när man kan åka utomlands. Dels har jag inte råd och dels har jag inget sällskap så jag får väl hålla mig hemma, tussa omkring i yllesockar, tjocktröja och joggingbyxor och titta på småfåglarna och försöka hålla fred mellan katten och hunden och ta en dag i sänder.

Dagens ord: Man får vara nöjd för varje dag man tar sig ur sängen. (fy sjutton vad det lät bedrövligt) Förlåt, imorgon kanske jag kan komma på något bättre.

I fjol vinter höll snön på att ta knäcken på mig.Varje dag, dag ut och dag in, skotta, skotta, skotta. Ont överallt efter timmar av skottande.

Nu när jag fick reda på att Kinabror skulle byta knä även den här vintern började jag fundera på hur jag skulle klara av det. Jag är ingen ungdom längre utan en feg och småtrött gammal kärring. Jag skulle aldrig våga köra Kinabrors stortraktor och inte heller fyrhjulingen. Jag måste ha någon sorts hjälpreda för det finns ingen i byn. 

Så här står den nu. Röd och grann  och så är det en annan sak. Den har elstart så jag inte behöver dra i snöre och dessutom värme i handtagen. Ska det vara så ska det vara. Gräsklippare är det enda jag kan köra och den är jag vän med så jag ska nog bli vän med den här också. Vet inte än vad jag ska döpa henne till för ett namn ska hon ha naturligtvis. Snygg är hon i alla fall till skillnad från mig. Ung också. Allt vad jag själv saknar.

Jag har förberett mig inför vintern minsann mer än förut. Slungan är köpt och vedboden full med ved, vinterdäcken är på och värmepumpen fungerar. Eftersom det aldrig blir som man tänkt så kanske det blir en varm och snöfri vinter och inte mig emot. Blir det på det viset så är ingen gladare än jag.

Imorse låg den första snön på marken men det var bara några fjun som gick bort ganska fort.

Jack och jag gick i skogen men bara på min lilla mark för det är älgjakt som vanligt så vi vågar inte gå längre.

Ormbunkarna lyser fortfarande friskt gröna men annars är det ganska dött nu.

På sjön ligger en tunn skorpa is inne i viken.

Jag köpte en liten pumpa i fredags. Nu har jag gröpt ut den och gjort en lykta. Pumpakärnorna har jag rosta och innehållet i pumpan har jag gjort soppa av.

Hittade ett recept i Östersundsposten. Lite omständigt som all recept är nu för tiden men jag gjorde en lite förenklad soppa . Det var stjärnanis och lök grädde och andra kryddor bla chili och det har jag ju gott om i fönstren. Vitlök förstås. Den blev god men ganska kryddstark och het men det kan väl behövas en sådan här gråmulen och halvkall dag.

Jag har känt mig lite frusen och kurig och var för lat för att gå ner till sjön och tända bastun så jag tog mig ett karbad istället så nu känner jag mig rätt skaplig igen. 

Dagens ord: Gör mitt bästa för att förtränga tankar på vinter och snö.

Det fanns en tid då jag samlade på grisar. I hyllor och lite överallt stod dom och samlade damm.

På jobbet blev det jag som hade hand om både det ena och det andra. Min handväska blev kallad Lillgrisen. När något behövdes så sa man: "Hör med Anita. Hon har säkert det i Lillgrisen." Vissst hade jag det. Lillgrisen var tjock och tung och full med allt man kan behöva utom möjligen mat. Utöver papper och penna så fanns det huvudvärkstabletter och halsbrännetabletter, plåster och salva och nål och tråd och sax, tvättlappar och myggmedel och pinsett och till och med en ficklanmpa och skuvmejsel och en massa andra saker. Ni kan tro att det var tjock.

Allt ändrar sig när man blir pensionär. Då kan man ha alla saker hemma och Lillgrisen får hänga mager och ledsen på en knopp.

Numera stoppar jag mobilen i fickan med körkort och och bankkort och så drar jag iväg med denna lätta packnng. Ingen frågar om jag har något annat än när jag är hemma. Så handväskans tid är ute nu. Det är mycket mer som är ute.

Jag till ex är ute varje dag. Inte samlar jag på grisar längre heller. 

Igår morse klev jag upp tidigt för jag skulle vara hos tandläkaren redan halv nio. Det hade varit en sömnlös natt tack vare månen.

Nu lyste den klar och fin i morgonen. Jag är förtjust i månen trots att den håller mig vaken ibland men va sjutton. Jag kan ju sova en sväng på eftermiddagen om jag vill.

Den lyste upp björkens bara grenar nu när löven fallit av.

Speglade sig i sjön.

och försvann så småningom bakom ett moln.

På vägen till Hammarstrand såg jag först två älgar, sedan en räv och en tjädertupp. Det är i gryningen som djuren rör sig lite överallt.

När jag kom hem var jag frusen och kurig och det kändes som om jag började bli förkyld. Så kom Gamle A med lite fika och vi kokade kaffe och satt och såg på de massor med fåglar som finns utanför.

Nu är det fredag och det är idag som jag ska köpa min snöslunga. TuppOla har lovat köra hem den till mig och det är nog tid nu för det luktar snö och är grått och råkallt. Det dröjer nog inte innan snön kommer tyvärr. Usch vad jag känner mig deppad. Instängd i snöhelvetet i nästan ett halvår. Halka och frysa fy sjutton.

Dagens ord: Visst ska man vara positiv men jag tycker att det är en mänsklig rättighet att få vara sur ibland.

Det knastrar under skosulorna när jag går ut och det är en grad kallt. Hunden Jack är förstås med.

Fåglarna får mat, soppåsen slängs i soptunnan. Vi går neråt sjön och Jack snurrar runt på åkern.

Det är så märkligt tyst, inte ett ljud någonstans. Inte ens fåglarna kvittrar.

Ute på sjön simmar två vackra vita svanar och vattnet är lugnt men det skulle visst börja blåsa snart.

Man blir lite lur när det är så här tyst och mycket riktigt. De första snöflingorna började falla och Jack och jag gick hemåt. Nej vill jag skrika. Inte snö. Inte än. Vet att halva året är det snö och vinter och jag vill inte. Så länge man kan gå på bar mark så är det trots allt rätt ok att bo här men snöhelvetet hatar jag.

Ser att alla blommor har vissnat nu, inte ens violerna som brukar klara sig länge lever längre.

Tittar på jordgubbsplantorna och dom har fått en fin färg. Löven är borta från träden och dom står nakna och det känns verkligen som höst. Jag har inte börjat elda i vedspisen ännu men det är nog tid snart.

Nu är det mörkt på mornarna. Jag kliver upp vid 8-tiden men egentligen ville jag ligga längre men det blir väl lite senare. Det finns massor av grejor att göra idag men energin är inte den bästa.

Dagens ord: De första snöflingorna får mig alltid att deppa.

Igår var det soligt och fint och hunden Jack och jag tog flera promenader. 

Det luktar så gott i skogen nu och solstålarna letar sig in mellan träden. Vi kan inte gå så långt nu för det är älgjakt igen och man vet inte vad man stöter på men vi måste ju vara ute för Jack vägrar att vara inne i huset när katten är inne.

Datafia kom och hälsade på en sväng och vi fikade.

Frampå kvällen kom AMV och Gubben och det var dags för oss att åka till Håsjögården. Vi var bjudna på tacoafton eftersom vi jobbat på sommarcafe i somras. Det var trevligt och vi träffade lite folk och vi blev mätta och belåtna.

I natt började det regna men gav sig frampå dagen och Jack och jag tog våra vanliga promenader. Nu när det är mulet och lugnt hör man ljuden väldigt väl.

På andra sidan sjön hörs hundskall och ute på sjön hör man änderna kvacka lite fint, i skogen är det hackspetten och nötskrikorna som lever om. Hemma på gården är det småfåglarna som kvittar så fint.

Jack springer omkring hela tiden och hinner springa långa sträckor men han är en lydig och snäll hund och kommer tillbaka lite då och då och sätter nosen i min hand för att visa att han hela tiden har koll på vart jag är och han väntar på att jag ska peka åt vilket håll vi ska gå.

Nu har löven fallit av träden men det är ändå fint ute och ganska varmt i luften.

Jack går in i Kinabrors hus och jag går in i mitt och ser lite på tv. Jag har en lat dag idag. Det är ju ändå söndag. Pratar lite med moster Britta och med DansBritt.

Ikväll blir det bio och så har den här helgen gått. Det här blev minsann ett ovanligt tråkigt inlägg men inga spännande saker har hänt

Dagens ord: Doften av höst är både härlig och samtidigt vemodigt. Det är snart slut nu och snön täcker allt och tar bort alla dofter. Bara halka omkring på is och snö och frysa om både näsa händer och öron. Fy sjutton

Nu är tiden då hallen alltid är full med gula löv. Dom flyger in så fort man öppnar dörren och följer med skorna in men vad gör det, det är ju bara löv.

Nu är tiden då fåglarna börjar bli hungriga och tjatar på mig om mat så fort jag kommer ut. Klart att jag köpt 20 kg solrosfrö så det ska väl räcka ett tag. Det är talgoxar, tetor och nötväckor som är mest tama, en och annan talgoxe kommer också men är lite mer skygg.

Nu är tiden då Kinabror åkt till Skåne och lämnat hunden Jack till mig. Vi går långa promenader varje dag.

Nu är tiden då chili och paprika mognar i fönstren men jag vet då banne mig inte skillnaden. Den här ser då mest ut som en banan.

Nu är silver i vattnet och guld i vassen.

Det är nu det vackraste solnedgångarna visar sig och det vackraste månskenet.

Det är nu jag tar bort vissnade blommor ur blomlådorna och sätter dit ene och granris och vackra röda nypon och andra röda saker.

Nu är tid för vemod och saknad. Sommaren var fin men den är alltid för kort.

Jag gruvar mig för vintern för jag vet hur det brukar bli. Jag gruvar mig för att frysa och gruvar mig för snö. Gruvar mig för bilar som inte startar och oplogad väg och halka och ensamhet. Fy sjutton vad jag gruvar mig men idag är det fint väder. Jag har gjort klart i trädgården, veden är inne i vedboden och solen skiner. 

Älgjakt är på gång och bilarna far förbi. Denna dagen är nog rätt ok. Kaffet smakade bra. Hunden sover under köksbordet och solen får vassen i sjön att lysa som guld.

Dagens ord: Vad tjänar det till att gruva sig, bättre att njuta av dagen som är.

Så är det dags igen. Tunnbrödbakandet. PappersBeda har handlat allt som behövs. Jag har fraktat ner ved och vatten och fika och lite av varje som behövs. Det är mycket som behövs ska ni tro.

Vi har bakat i många år nu. Ibland blir det bra ibland sämre. Det är så mycket som spelar in. Viktigast är nog att ugnen är riktigt varm och det tar tid att värma upp en stor gammal ugn. Som tur var så hade någon annan bakat dagen innan så ugnen gick väldigt bra att få upp i värme.

När jag var liten så var bakstugan bastu och vi fick bada där varje lördag när vi gick i skolan. Tur för hemma hade vi inte ens vatten inne utan det fick bäras från brunn och värmas på spisen. Åter till det vi pratade om.

Vi kör samma recept numera. Vi har försökt med andra men det är är det bästa. Det är både kornmjöl, vetemjöl, rågsikt och grahamsmjöl i det och en massa kryddor. Vi gör lite mindre kakor och det brukar bli runt 100 st av det vi gör.

Tänk så gott det luktar i en bakstuga. Elden som knastrar hemtrevligt, värmen som strålar mot en. PappersBeda är den som kavlar och jag, som tål värme bra, gräddar.

Vi rullar först runda bollar som man kallar ämnen och sedan kavlar hon ut och så ska det sopas så inte en massa mjöl brinner och så naggas så det inte blir blåsor.

Så på fjäla och så kastar jag in kakan i ugnen och det går fort att få den klar. Det luktar så väldigt gott kan ni tro. 

Så kommer Kinabror och eftersom vi måste elda lite mer så gör vi en fikapaus och brer smör på tunnbrödet och dricker kaffe. Inget är så gott som att få en varm kaka där smöret smälter. Gott Gott.

Så går timmarna och det är ett rent nöje. Sedan stoppar vi i påse och så återstår det tristaste att städa efter oss.

Vi bakar två gånger på året men den här gången blev det fantastiskt gott bröad. Mycket lyckat.

En fin dag fast nu börjar det bli vanligt temperatur, solen värmen när jag går badstrandsrundan med Jack men när solen går ner blir det kallt.

Det är så lite vatten i sjön så jag har aldrig sett på maken. Idag är det vattengympa som gäller. Kinabror har varit så snäll att byta till vinterdäck på bilen så nu är det gjort.

Jag hörde ett rykte om ett trattisställe så när jag druckit mitt morgonkaffe och matat katt och fåglar så tror jag att jag drar iväg till skogs och letar och hoppas att jag inte stöter på någon älgjägare.

Dagens ord: Det är dom enkla nöjena som är nog så trevliga om man bara har vett att uppskatta dom.

Den här helgen har varit den varmaste jag minns under oktober månad. Till och med vinden har varit ljum som om man varit utomlands. Nu flög löven omkring gula som guldpengar.

Jag hade velat åka till Sollefteå på höstmarknad men eftersom Kinabror snart far till Skåne måste han laga taket på ladugården. Jag vill ju inte åka själv med det skrälle till bil jag har.

Hunden Jack och jag rensade ur rabatter. Jag klippte bort gammalt och rullar ihop till en boll. Kastar upp i luften och Jack fångar den och bär bort den och lämnar den där jag visat honom att skräpet ska ligga. Han jobbar med det timvis och är lika ivrig hela tiden. Det är en makalös hund.

Nu är det nästan bart på många träd men eken har inte tappat några blad ännu. Jag älskar min ek som växer för varje år.

På marken i skogen lyser odonbladen vackert röda.

På älvornas äng har det fallit ett tjockt täcke med löv och till och med granarna som ramar in ängen har fått gula löv på sig som prydnad.

Nere vid sjön simmar två svanar och kacklar och pratar sins emellan precis som gamla par brukar göra.

Solen silar sina strålar mellan björkarna.

Precis innan det mörknar får himlen en så magisk och vacker färg och som sagt det är 17 grader varmt fast det är sent.

Så kommer söndagen med samma fina väder och Kinabror håller på med plåttaket och jag stökar i trädgården.

Så ringde telefonen och det var PappersBeda som undrade om jag skulle följa med henne och hennes dotter till marknaden i Sollefteå. Jag kastade mig i bilen och åkte iväg till dom, glada i hågen.

Äntligen skulle jag komma iväg på något kul. Se nya människor och vimla omkring i folksamlingar. Det är minsann länge sedan jag såg lite nytt folk nu. Ibland tar det på krafterna att bara vara hemma i skogen hela tiden.

Fint väder, mycket folk. God doft av mat, munkar och så trevligt. Jag köpte bara sånt man behöver som korv, fisk och godisremmar. 

Så slutade vi dagen med att gå på cafe och fika.

Mysigt ställe att sitta på.

När jag kom hem hade AMV. Gubben och Krumeluren kommit för att hjälpa Kinabror med taket. Nu var det klart och vi satt oss hos Kinabror och fikade och så var den söndagen slut och den trevliga helgen med det vackra vädret var över.

Eftersom jag inte somnade innan klockan tre på natten på lördagen så var jag så trött att jag somnade i en lång stund.

Vet inte varför jag inte sov i lördags natt. Kanske det konstiga vädret. Jag brukar sova på natten.

Dagens ord: Det är upplyftande för en skogsmulle som jag att få komma ut och vimla bland lite folk.