Alla inlägg under januari 2016

Av Anita - 29 januari 2016 17:39

Int har jag något spännande att berätta jämfört med många människor som far kors och tvärs och upplever massor av saker. Int har jag varit utanför kommungränsen på länge nu och inte har jag fått några nya intryck som gett mig energi.


När kylan gett med sig för den här gången och jag kunde ta bilen och ge mig iväg så kommer nästa hinder.

TIMMERBILARNA Trodde i min oskuld att storskogbolagen mejat ner all skog men visst hade dom lite kvar och då måste den ju ner och stora kalhyggen ska det vara så man kan få åt sig så mycket pengar som möjligt till storpamparna och aktsieägarna som redan har pengar så dom kan drössla med.


Så nu då kommer det massor med timmerbilar på smala vägen. Dåligt med mötesplatser är det också och smal är vägen.


Jag gav mig i alla fall iväg igår för att hjälpa Fd Grannen med räkningar och gå på vattengympa. Satt länge i bastun och gjorde mig ingen brådska efter gympan och sedan for jag till Storfiskarn som fyllde år. Där blev jag kvar länge i många timmar.

Min tanke med det var att det skulle vara bättre att möta lastbilarna i mörkret för då kunde jag se dom på långt håll och förhoppningsvis hann stanna på någon mötesplats för att backa lång i mörker med någon chaufför hånskrattar åt en är ju inte precis vad man vill uppleva.


Klart som korvspat att jag mötte en men tur nog ganska nära mötesplats och sedan körde jag som jag hade elden i ändan för att hinna in på gården innan nästa kom med dunkande hjärta och kallsvett i pannan.


 

Nu ska jag stanna hemma i flera dagar instängd i mitt lilla obetydliga paradis.

Vad har jag att berätta.


Obetydligheter som att jag plockade undan lite julgrejor (inte julgranen)matad fåglarna och allt gick sakta och energilöst.

Såg på "farmen" igår och såg den sura kärringen som var bitter och grinig och tänkte: "Må jag inte bli så där men sjutton vet om jag inte redan är det. Risken finns åtminstone på vintern. Sommartid är jag väl ganska glad men någon optimist lär jag nog aldrig bli.


Skulle behöva ha något kul att se fram emot men det mesta känns bara jobbigt.

Skulle väl kalla mina meditationstjejer hit men jag kan ju inte lura iväg dom på den här vägen med dom här lastbilarna. Skulle inte förlåta mig själv om något skulle hända.

 

Stekte upp lite pannkaka och åt lite hjortron. Upplevde andras äventyr i "Tillbaka till Aidensfeld"  och det var väl dagens äventyr i min pyttevärld. Katten bara sover efter jobbiga veckan med hundbråk så tydligen är han också energilös just nu.

 

Solen går ner lite senare nu och strösslar lite guldstrålar över sjön. Hi hi där fick ni. En ganska positiv kommentar va.


Dagens ord: Även en ynklig liten värld som min har små pyttsmå äventyr som att riskera bli påkörd av timmerbilar.

Av Anita - 26 januari 2016 10:33

Att gå på toa på morgonen och golvet är fullt av vatten är väl precis vad man kan vänta sig av skitmånaden januari.

Tur att Datafias gubbe är en händig karl som genast dök upp för att hjälpa. Vi trodde att det något som rann ifrån övervåningen och vi stängde av vattnet där.


Fortfarande 20 grader kallt och jag tog Bob och gick bort till Kinabrors hus för att kolla lite och mata hans fåglar.

 

Bob jagade upp katten i björken men det gör väl ingenting. Värre att han jagade upp  honom i julgranen inne. Tänk er vilket före det blev med nerramlade kulor och grejor. Vilken tur att jag bundit fast granen i väggen.


Om jag inte vore så rätt om min frihet skulle jag ha mycket att stå i.

Erbjudanden haglar tätt. Dataansvarig för PRO, Lärare i konsten att göra en hemsida, så det sista Ha hand om uthyrningen på Håsjögården.

Det är nog att vara med i vägföreningen och fiskevårdsföreningen. 

Tänkte (obs en plan) att lägga kraft på att göra iordning på loppisen till sommaren, måla det vita på huset och försöka laga bryggan vid sjön. Få se hur det blir. Det brukar ju alltid bli något annat än vad jag tänkt.


Positivt i alla fall att jag äntligen lärt mig säga nej till någonting.


 

Nåja, medan jag går på sjön med hunden så tänds det ett minne faktiskt. Att det frusit i golvbrunnen i toan förut och då kommer ju inte vattnet från övervåningen längre än dit. Visst var det så. Jag kände isen i botten och det var bara att börja försöka tina upp. Tina is och försöka hålla fred mellan djuren.

 

Trötta ut Grisnäsan Bob med att kasta pinnar så han tar det lite lugnt inne. Se efter att han inte springer ut på vägen och blir påkörd.

Det pågår kalhuggning på den lilla skog som finns kvar efter skogsbilvägarna och alla bilar ska förbi här. Jag bävar för när timmerbilarna ska börja köra. Då mina vänner blir jag instängt här. Att möta timmerbil på smal väg på vintern går bara inte.


Vad mer. Strömavbrott en stund i morse.

Skåneungdomarna har åkt hem och byn är folktom så när på bilarna som far till skogen.

Det är faktiskt tö idag och jag ser hur molnen drar iväg väldigt fort från väster. Det har börja blåst och snön rasar från träden.


 

Det har varit fullmåne och varken katten eller jag har sovit något vidare på nätterna nu ett tag. Katten mest för att han inte fått busa som han brukar utan varit instängd i sovrummet. Annars när det inte är så kallt brukar han ju vara ute rätt länge.


Usch känner att jag är tråkig. Vad ska jag säga för positivt då.

1. Det är ljusare ute nu.

2 Jag har inte ont höften längre, bara lite i handleden när jag bär ved och lite i ryggen när jag skottat snö.

3. Julgranen barrar inte.

4. Det är tö.

5. Det är skoterspår på isen så jag slipper pulsa i snö när jag ska gå.

6. Det är inte längre så halt så jag behöver inte ha dubbar på skona.

7  TuppOla kom igår kväll med en hel kasse med böcker så nu har jag något att läsa.

 

Slutar med en näckros och tänker på att det kommer bättre tider om vi får leva och ha hälsan.


Dagens ord: Under det vita förfärliga snötäcket finns det gröna och sköna och bara väntar på solen och värmen precis som jag.

Av Anita - 23 januari 2016 10:49

Så skulle min pappa sagt om gårdagens musikupplevelse men nu ska vi ta sakerna i rätt ordning och inte vimsa hit och dit.

Nu när jag är hundvakt kan jag inte göra så mycket mer än hindra katten och hunden att ta kål på varandra. Efter två dagar med lite mildare väder så pass att jag kunde åka och göra räkningar åt fd Grannen och gå på vattengympa. Hunden fick vara på nedervåningen och katten i mitt sovrum under den stunden.

'

Så kom nästa kallknäpp förstås. 23 grader kallt och eftersom det börjar åka skogsmaskiner och bilar på vägen vågar jag inte ha hunden lös ute så det är bara att klä på sig och gå ut med honom. Frysande och svärande som vanligt.


Jag gick bort till Skåneungdomarna och dom har pimplat i flera dagar utan att få ett enda napp. En kväll var dom iväg och åkte slalom och det var dom väldigt nöjda med. Nu ska dom åka tillbaka söderöver efter en vecka i kallhelvetet.


Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Tur att man har vänner.

AMV och Gubben kom och hämtade mig igår kväll och vi åkte till hotellet och åt tacobuffe och lyssnade till Micke-Majo eller vad han nu heter. Han är nog duktig och bra och uppskattad för det var verkligen fullsatt men jag gillar inte sån där jazz när man aldrig slutar låten utan fortsätter i evighet med dockdubidobididodidido och annat sånt där konstigt ljud och pipiga ljud på gitarren. Det är det som pappa skulle kalla hunddängarmusik. Det blir liksom aldrig något slut.


Så klev vår egen duktiga Lena Ljung upp ur publiken och sjöng tillsammans med gänget och och hon har en fantastisk röst och härlig sång. Det var det bästa av allt.

Det var trevligt att träffa lite folk och jag känner nästan alla som var där.

Min vattengympaledare och kompis var där och hon hade varit utomlands och var så snygg, brun med sitt vita hår och såg 10 år yngre ut än vanligt. Tänk vad lite solbränna gör. Till och med jag blir snyggare om sommaren. Nu ser man ju ut som en bleknos med torrskinn och surmin.


23 grader kallt när jag kom hem och hunden var sur och katten hade rivit ner allt som gick att riva ner i sovrummet.

 

Jag har börjat plocka ner lite julsaker men den här fina lyktan ska få vara framme lite till men jag tog och eldade upp en liten tomte som satt där inne och kurade.


 

Julgranen har fått små söta kottar så den får vara kvar ett tag till och de röda dukarna och gardinerna får också sitta kvar för rött ger en känslan av värme och det behövs minsann i kylan. 

AMV hade några böcker med sig till mig så nu har jag i alla fall något att läsa. Att vara bok-utta är inte alls kul.


Mustachen kom en sväng igår så det har inte varit alldeles folktomt här men min vinterdepp håller i sig men det har varit värre januarimånader ser jag när jag läser mina gamla bloggar.


Bilen har varit trasig, jag har haft tandvärk, jag har haft sorkfeber, harpest, ryggskott och trasig handled. Dessutom slut på ved, fruset vatten, trasig toalett så nog är januari en jävla månad men som sagt. Värre har det varit ibland än det här året.


Slutar med en liten förgätmigejbukett och hoppas att ni inte lessnar på mig fast jag är en riktigt surkärring. Det blir nog annorlunda bara det blir vår.

 

Dagens ord: Det kunde varit värre men det är fan i mig en klen tröst.

Av Anita - 20 januari 2016 18:55

Så stod man där och försökte öppna bildörrarna. Inte blev jag gladare av att jag inser att det var jag själv som burit mig dumt åt. Att sätta på motorvärmaren när det snöar är ju heldumt och kan bara bli ett. Ispansar på hela bilen.

Många goda råd av mina bloggvänner fick jag. Jag låser inte bilen den här tiden. Vilken biltjuv skulle ta sig hit på oplogad väg för att försöka starta en översnöad och inisad bil .


Eftersom jag redan var ursinnig efter att ha skotta så ryggen var mör. värmde jag en skruvmejsel och började pilla bort is och till slut fick jag upp en dörr och tog mig iväg ner mot landsvägen.


Så jobbade jag. åt lunch på hotellet med DansBritt och handlade lite mat och en tulpanbukett för att muntra upp mig.

 


Under över alla under var Fisksjövägen plogad när jag for tillbaka hem. Jag hade ju flera timmars snöskottning kvar men jag fick tag i Storfiskarn och han hade lånat en traktor och lovade komma och skotta så då slapp jag det eländet framåt kvällen. Så kom då Grisnäsan Bob.


Det går inte så bra med Morris och honom. Bob jagar katten Morris så fort han får syn på honom även inomhus så nu får man vara fredsdomare och försöka hålla dom borta från varandra.


Som tur är har det bara varit runt 10 grader så Bob och jag har kunnat vara ute

 

Bob verkar gilla snö i alla fall.

Vi hälsade på Skåneungdomarna som byggt en stor snöhydda och kört snöskoter.

När vi gick hem på sjön tittade jag på bastun och längtade efter att få sitta där i värmen men jag ids inte skotta fram mig dit.

 

Hoppas komma iväg till vattengympan imorgon och får väl basta där istället.

Igår kom då Storfiskarn och plogade min gård och vi fikade och pratade. Storfiskarn är en av mina favoritkillar, alltid snäll och hjälpsam och har ett hjärta av guld.


Nåja, två dagar av skapligt väder. vedlådan full i väntan på nästa köldknäpp. Röda tulpaner på bordet. Nya varma sockar som jag fått av svägerskan.

 

Blodapelsiner i fruktskålen och räkningarna betalda. Förmodar att man inte kan begära så mycket mer i helvetesmånaden januari.


Dagens ord: Man får ju försöka stå ut så gott det går. Man har ju inget val.

Av Anita - 18 januari 2016 10:20

 

Att jag aldrig lär mig att inte göra några planer under januari. Månaden då allt man försöker går på tok. Nog är Kinabror och Jack saknad nu alltid när dom åkt till Skåne.


Visserligen har den värsta kylan gett sig och visserligen har jag haft mycket folk här under helgen. TuppOla, Broder B:s son och hans tre kompisar, AMV och Gubben och till och med Gamle A kom hit en sväng.


Vaknade i morse och insåg att allt jag tänkt skulle gå åt helvete.

Jag är utan mat. Jag är utan medicin. Snön har vräkt ner. Isen frusit fast på skoveln. Dörrarna till bilen har frusit igen och går inte att öppna. Jag som skulle passa på att åka på byn innan hunden Bob kom. Nu verkar alla planer gå åt helsike. Troligen kommer det att ta hela dagen att gå åt att skotta snö.


Januari är året värsta månad och så är det alltid. Jag blir så deppad. Fåglarna ser också ganska sura ut där dom sitter utanför. Igår kom en räv in på gården och en ekorra lever tydligen för den har också kommit hit.


En enda liten järpe sitt utanför. Den gula postbilen kom just. Nej det är att ta och gå ut och fortsätta skotta och ta en kniv och försöka pilla upp åtminstone en av dörrarna till bilen.

 

Fy fan så jobbigt det är.

   

Dagens ord: Får nog byta titel på min blogg. Livet är ett rent elände skulle väl passa bättre.


Av Anita - 15 januari 2016 12:59

   

När väderlekstjänsten säger lokalt kallare år det alltid här. Jag har aldrig varit med om att det varit lokalt varmare här. Konstigt ställe jag bor på. Vilka hemska veckor det varit.


 

Det blev två dagar med dräglig temperatur (mindre än 20 grader) men då vräkte snön ner istället.

Som tur var så blev Kinabror kvar längre än han tänkt så han plogade men sedan gick plogen sönder. Allt skit händer när det är vinter.


Jag for och handlade och jobbade och fyllde på med ved inomhus för jag hörde om kallknäppen som skull komma. Kallknäpp föresten. Varför heter det så? Är det för det knäpper i isen och i träden eller är det för att man håller på att bli knäpp. Vad gäller mig så lär det väl vara det senaste.


Så for Kinabror och Jack till Skåne.

Så kom den isande kylan tillbaka.

 

Katten Morris är göralös när han inte kan vara ute och hittar på jävelskap hela dagarna. River ner grejor och far omkring som ett tok överallt.

Vattengympan började men man tar inte ut bilen i den här kylan så det blev ingenting med det. Instängd hemma.

Ett föredrag om örter som jag velat gå på var också bara att glömma.

 

Den fina sparvugglan som hållit till här ett tag låg död på farstukvisten.

Allt rolig är bara att glömma Instängd i snö och kyla. Det är fan i mig inte lätt att leva.

Det värker överallt också när det är så här kallt men värst är att energin bara rinner ur kroppen och försvinner.


Ok jag har själv valt och ibland undrar jag om jag är totalt urblåst i skallen.

För att leva i ett paradis i tre månader (i bästa fall men åtminstone 3 månader snöfritt och plusgrader) lever jag i 7 månaders elände.

 

Ser med sorg på min hydda står står här död och vit istället för grön och full med doftande blommor.


Nåja det är inte annat än att sitta här och titta ut på dom stackars fåglarna som sitter som små runda bollar utanför och konstatera att man får skylla sig själv.


Dagens ord: Man får skylla sig själv om man alltid gör galna val som jag alltid gjort. Fel jobb Fel karlar och Fel klimat 

Av Anita - 10 januari 2016 09:19

  

Jag ångrar att jag sa att det hade varit en mild vinter för jag hann knappt nämna det så slog den till kylan och den har varat i många dagar nu och verkar inte ge med sig. All ved på bron har jag eldat upp och det börjar slå sig in kylan trots spisar och värmepump. Oj vad jag fryser. Nu innan jag fått eld i spisen sitter jag här med jackan på och muddarna på handlederna.


 

Igår kväll när jag skulle till Kinabror på middag tog det evigheter att klä på mig. Här ska ni få höra. långkalsonger, fiberbyxor, täckbyxor, yllesockar. varma skor, polotröja, ylletröja, muddar, halskrage, fingervantar. tumvantar och en ful ryssmössa. Allt det behövs när det nästan är 30 grader kallt och ingen kan säga att "det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" Den idiot som hittat på det skulle ha ett saltskott i ändan för det går inte att klä sig för den här kylan. Man fryser ändå. Jag vet. Nu är jag förbannad. och sur och vinterdeppa och har ont överallt dessutom

Veden på bron är slut och snart måste jag ut och fylla på vedförrådet


Dessutom lider jag av avundsjuka. Avundsjuka är inte samma som missundsamhet men just nu när jag känner mig instängd här i kylan och inte kan åka någonstans då far många av mina vänner och bloggvänner till värmen.


PappersBeda och mannen ska åka till Maderia och likaså min Son och fjällan ska dit till hösten. Där det alltid är runt 20 grader och man kan vandra omkring i bergen bland de vackraste blommor. Ett av mina drömland dit jag så gärna skulle vilja åka.

Många av mina bloggvänner har varit iväg till solen och just härom dagen såg jag en bild på facebook av en gammal danskavaljer där han står i grönt härligt skummigt vatten och ler. faaaaaan.

Kinabror drar till Skåne i morgon och där är det väl inte badvatten men knappast över 20 grader kallt heller. Det fattas väl bara att det kommer massor med snö medan han är borta så jag ska kämpa med det helvetet också.


Jag har försökt spara ihop pengar till en resa någon gång i framtiden men så fort jag lyckats samla på mig några tusenlappar så har bilen gått sönder, kylskåpet pajat. tänderna rasat eller något annat. Så är det alltid tyvärr.

Nu lär det väl bli en hiskelig elräkning i den här kylan.


Förstår inte riktigt hur det kan komma sig att folk har råd. Jag har jobbat sedan jag var 16 år heltid och bara varit barnledig i 3 månader. Tycker att jag borde fått en pension som var skaplig men pytt skit i pannkakan.

Inte har jag levt på stor fot heller. Jag varken dricker, röker eller snusar och inte köper jag några kläder bortsett från ett par gummistövlar då och då.

Visst jag unnar mig att dansa några gånger på sommaren och köper en bok ibland men va sjutton. Får väl skylla mig själv som lever ensam utan att offra mig på att ha någon man som tjänar pengar. Inte har jag fått ärva något heller så det är väl bara att sitta här med stela fingrar och titta på vykorten och bilderna på facebook och sucka och frysa och tänka att jag i alla fall har skapligt varmt inomhus.


Jag hade ju kunnat vara en av de stackare som sitter och fryser på marken ute och försöker få någon krona till mat. Undrar hur det går för dom hemlösa när det är så här kallt, dom som kanske bara bor i någon bil eller försöker sova i en kall portgång. Ser man på det ska man väl inte klaga på sin lott men i alla fall.


Jag är vinterdeppad nu och kan inte se någon ljusning just nu. Blir väl bättre när temperaturen förhoppningsvis blir bättre. När det är över 20 grader kallt då är livet ett rent helvete.


Dagens ord: Den som hittat på att "det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" skulle ha ett saltskott i ändan eller få bo här och bära ved som straff. 


Av Anita - 7 januari 2016 13:50

För 6 år sedan var det runt 35 minusgrader i över en vecka och då jobbade jag och var tvungen att ut med bilen varje dag, vattnet frös, veden var nästan slut och det var 8-10 grader inne när jag kom från jobbet på kvällen. Vilket elände.

Vem är jag att klaga nu när det bara är 23 grader, jag har min värmepump och gott om ved. Ändå blir man liksom nerstämd av kylan när den pågår flera dagar.


Ifjol fick jag en värmefilt av sonen men det är första dagen jag behöver använda den för hitintills har vintern varit mild. Hoppas den här köldknäppen går över fort.


Trettondagsafton fick Kinabror och TuppOla vara försökskaniner på något jag aldrig lagat förut. Lammytterfile. Den rullades i vitlök, lök timjan och rosmarin och serverades med helstekt chalottenlök, vinsås och potatisgratäng. Det blev lyckat och det ska jag nog laga flera gånger.

 

På tal om värme. Iår fick jag en ny värmegrej av Sonen. som alltid köpa fina grejor till mig. En fläkt som man ställer på spisen eller braskaminen och då blåser den runt varmluften.


Det är lite trist när det är kallt för då kommer ingen och hälsar på. Jo det förstås, Kinabror och Jack kommer ju förstås. Inte vill man ut och köra bil heller.


Ser att många av mina bloggvänner har börjat plocka bort julen men inte jag inte.

Julgranen barrar inte ett dugg och det behövs allt ljus man kan få så alla belysning får vara länge än.

 

Solen är blek som du ser. Jag har satt upp 50-talsgardiner. Allt finns kvar i det här huset och jag tycker att det är hemtrevligt med gamla grejor.


Blommorna ser förfärliga ut den här tiden men vem gör inte det. Nog känns man halvvissen minsann.

Men.....man måste ju få leva ändå. Jag har sett blommor som nästan sett döda ut men som har repat sig när ljuset kommer tillbaka så jag ger dom en chans till.

Det är lika med mig. Håret stripigt och elektriskt, skinnet torrt och rynkigt och lederna värkande och stela.

Säkert blir det bättre när ljuset kommer kan man hoppas i alla fall.


Slutar dagens funderingar men en annan fin julklapp jag fått. Den är jättesöt och ska få lysa varje dag ända till påsk.

 

Dagens ord: Om inte annat kan man trösta sig med att det har vänt och blir ljusare och ljusare och blodapelsinerna har kommit och snart kommer tulpanerna också.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards