Meditationstjejerna skulle träffas hos mig och ha en trevlig kväll. Varningarna på radion gjorde att vi ställde in och tur var det.

Vilken förfärlig natt det var mellan torsdag och fredag!  Ändå hade jag gjort mig beredd med att tappa upp vatten, sätta i färska nya batterier i radion och ta fram ljus och ficklampor.

Satt mig i hörnet inne i rummet och satt på radion, stängde dörrar och försökte hålla mig lugn. På radion berättade man om fallande träd. avstängda broar och plåttak som lossnade och flög in genom fönster. Huset skakade och jag hörde då och då dunsarna av träd som föll.

Jag bara väntade på att något skulle hända och lyssnade till ylet och dånet utanför. Jag är normalt inte rädd men nu var jag det, väldigt rädd och ensam.

Det mojnade på morgonkvisten och jag somnade ett par timmar. Gruvade mig för att se förödelsen. 

Kinabror hade tänkt åka till Skåne på fredagen men det blev ändrade planer minsann.

Det första jag såg var en av hemstjänsten som kom gående till grannen.

Tre-fyra träd hade blåst ner över vägen. Förvånadsvärt fort  kom några och sågade av träden.

Elen borta. Telefonen död. Jag gick till grannen med lite varmt kaffe och frågade om jag skulle elda i hans spis. Han trodde att något ramlat ner ur skorstenen och vågade inte elda. 

Han säkerhetslarm fungerade inte.

Kinabror svarade inte i telefonen och jag misstänkte att batteriet var slut så jag klädde mig och gick bort till honom. Oj det blev att kliva över träd hela vägen. Glashalt var det också. Nerfarten till Kinabror var överfull med nerfallna träd.

Vilken tur att han var kvar. Det tog honom hela dagen att såga upp och få bort stockarna från vägen. Jag drog lite ris och sedan när vi gick hem till mig såg vi att Sundsvallsbornas uthus hade blåst omkull

Att vara utan telefon och el är ju jobbigt men för mig är värmen inget problem. Det var bara att elda. När vi hade fått fram vägen åkte vi till Hammarstrand och åt pizza. Vi orkade inte stå i mörkret med pannlampa och laga mat på vedspisen. Sedan fikade vi hos DansBritt. Även nere i byn Håsjö var det kolmörkt. Vi såg att telefonledningen var av på flera ställen.

Den natten sov jag i min egen säng. När det stormar kan jag inte sova på övervåningen. Vaknade av att min klocka gick framåt och visade på kl 10 fast den var 7. Att klockor med batteri går för sakta när batteriet är dåligt har man ju varit med om men inte att den går flera timmar för fort. Konstigt Konstigt.

Hemtjänsten hade hämtat grannen och det var väl tur. Utan värme och utan larm ska inte gamla sjuka behöva ha det.

Frysboxen började droppa. Räddade lite lingon och gjorde sylt. Var ner till Datafia en sväng och när vi kom tillbaka var golvet fullt med vatten från frysen och jag låg där i mörkret och torkade och svor. Reste mig upp och slog huvudet i hörnet på frysskåpet så blodet rann.

Så kom snön vräkandes ner och det började blåsa från andra hållet. Så kom Eonbilen och vid 20-tiden igår fick vi tillbaka elen men mobiltelefonen och telefonen funkade inte. Strömlöst torsdag kväll till lördag kväll och i mörkaste tiden.

Nu vill jag berömma Eon. Jag har ringt och pratat med dom och faktiskt var det inga köer man skulle vänta i och dom var så väldigt trevliga att prata med och telefonen var också ok och man lovade ta grannen på förtur eftersom han hade larm. Vi får se hur det går med det.

Idag har varit en härlig dag. AMV med Gubbe och måg har varit här och lilla gulliga Ronja. Det var avverkning borta hos broder B och vi satt på hans altan och åt kall pizza och drack kaffe. Vi gick i skogen och sjöng lite julsånger och hade trevligt. Datafia dök upp och sedan kom två av mina bekanta och hälsade på. Nu funkar datorn och mobilen och det är ljust och slutat snöa. 

Jag har tagit ett härligt bad och känns som en ny människa.

Dagens ord: Man saknar inte ljuset och värmen förrän den är borta.

 

Ingrid

15 december 2013 22:08

När vädrets makter drar fram är vi människor bara några små struntar. Tur att ni är oskadda och att ni fått tillbaka elen igen och gott för dig att du kan elda med ved och inte är helt beroende av elen.
Nu hoppas jag att både ni och vi ska slippa flera stormar.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Karin

15 december 2013 22:41

Usch, i en sådan situation är man så liten, så liten!
När stormen Gudrun började på em, så var vi i sommarstugan. Som tur var körde vi hem. Det hade under natten fallit så mycket träd på vår lilla körväg, att de bofasta inte kunde komma fram på en vecka, och de var utan ström i 3 veckor.
Sådant önskar man inte ens sin egen ovän.
Kramar Karin

http://pixelmojan.se

 

margareta wårenius

16 december 2013 05:27

nu får vi då hoppas att det är slut med storm och ni kan känna av julfriden margareta

http://margaretawarenius.blogspot.com

 

Boije

16 december 2013 11:15

Ja vilken jävla storm!!! Jag satt nere i fåtöljen i mörkret och spanade ut på det gigantiska lärkträdet framför huset...och vid varje kastby med otrolig styrka så det dånade rabblade jag "nejnejnejNEJNEj" för mig själv.
Som tur var klarade lärken sig.
Det värsta med strömavbrott tycker jag är att man inte kan få upp något vatten. Pumpen går ju på el. Nu hade jag fyllt hinkar och kastruller mm men när det är längre strömavbrott så blir det komplicerat. Vansinne att pumpen går på el!! Vi har ju en gammal stensatt grävd brunn så det går ju att släppa ner en hink med rep och få vatten men mannen som är mer teknisk har köpt ett litet elverk så att det blir ström till vattenpumpen.
Värmen klarar vi ju med de gamla hederliga värmekällorna.
Fy fan, hatar blåst och storm!!

http://www.hemligatradgarden.blogspot.se

 

Anki

16 december 2013 19:29

Skönt att se att allt är väl med dig... har tänkt på dig när det har pratats om ovädret i radio och tv.
Riktigt hemskt är det när stormen viner runt knuten... tänk så liten man är när naturen visar krafterna och jag minns stormen Gudrun när träden låg som ett plockepinn i jätteformat över vägen och vi var utan både el och telefon i några dagar...
Önskar dig en fin vecka!

http://ankistankar.blogspot.se

 

Skatan

17 december 2013 07:47

Verkligen skönt att det är över (för den här gången … "kors i taket" och "ta i trä" etc etc) Nu får det verkligen vara nog för dig därute i skogen … och för alla för all del.

Tack fina du för julkortet. Jag blev så glad. Det är nog det enda jag får eftersom jag inte skickar några själv annat än över "cyberrymden".

Varm kram!

http://skatanstankar.com

 

zaq

17 december 2013 08:15

Vad du är omtänksam som tänker på din granne i första hand! Här viskade bara Ivar förbi, men nere i Kärrby där levde han rövare så mor min tänkte att -nä, men har huset stått sen 1800-nånting så borde det stå pall nu med ;-)

Du har så rätt så, hundar är svåra att förlora, det är tungt att se deras sorg (dotterns och Kärsonens) men även för mig är det ju tråkigt att Ulay inte kommer vara hos mig mera...
Ha en fin Jul med dina nära och Kära! Kram

http://zaq.blogg.se

 

Soldansaren

17 december 2013 19:05

Usch, vilken upplevelse! Måste ha varit riktigt skrämmande för grannen också, att inte trygghetslarmet fungerade. Tur att de hämtade honom. Det är så skört, så skört allt det där som vi är så beroende av.
Nu hoppas vi att det lugnar ned sig lite. Ha en riktigt skön jul!
Varma kramar.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

Lena

17 december 2013 22:39

Så liten på jorden man känner sig när naturen drar fram som den vill. Synd på maten i frysen! Inte roligt!

Lena

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

Titti

18 december 2013 14:56

Skönt att saker och ting har rättat sig till och att du inte kom till skada (förutom när du slog skallen i, men sådant kan hända även när det är ljust)!

 

Äppelblom

18 december 2013 23:38

Ojoj, säger jag bara! Ett så´nt oväder du måste ha haft. När jag hörde att det skulle bli stormvindar däruppe, så tänkte jag faktiskt på dig. Eftersom det blåste ner så många träd denna gång, så kanske det inte blir så mycket liggande över vägen nästa gång det stormar.
Förstår att du kände obehag, för man är väldigt liten när vädret ställer till det.
Jag hoppas att du slipper fler stormar på ett tag.
Må så gott!

http://skogsvandring.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...