Alla inlägg under april 2011

Av Anita - 30 april 2011 09:42

Så tidigt som i april har Fisksjön inte gått upp så länge jag minns. Pratat med grannen som är äldre och han har inte heller varit med om det.


Nu är det så i alla fall. När jag tittade ut imorse var det vatten och inte is. Den har sakta smält bort så inga skador har hänt på mina bryggor. Så glad man blir.


  Dagen ägnade jag till att sitta på golvet inne och göra nya dynor till min hammock. Dynorna var solblekta så man såg inget mönster. Inga pengar till nya dynor finns så jag tog en gammal gardin och klistrade fast med textillim. Den som inga pengar har får försöka att vara lite smart. Visst blev den rätt fin?

Dessutom tittade jag lite smått på bröllopet och kunde bara konstatera att den bruden var så vacker och hade så vacker klänning. Enkelt och vackert. Vilket ståhej!


Gamsvägerskan kom en sväng och vi hälsade på broder B och fikade på deras altan.


Det var meningen att DansBritt och jag skulle äta nässelsoppa och vandra iväg till Kolbjännsjön och ropa vårskriket från vättarnas berg.men

man är inte sämre än att man kan ändra sig så när PappersBeda ringde och hörde om vi inte skulle åka på hotellet och äta buffe så gjorde vi det.


Vi bestämde oss för att vandra iväg efteråt för kvällarna är ljus och fina nu. När vi åkte från Kälarne kom min jobbarkompis efter och hon bestämde sig fort för att följa med oss och skrika vårskriket hon också.

  Här på berget bor vättarna och har alltid gjort. Vi klättrade rakt upp i solnedgången.

  En magisk kväll. En magisk tjärn.

  Andäktig kan man stå här och bara lyssna till alla ljud och alla tassanden.   Det märkliga med den här platsen är att ekot är så väldigt starkt och intensivt. På den här platsen har jag i min ungdom upplevt många av mina lyckligaste stunder så vilken plats kan vara bättre att ropa vårskriket på.


Ni som inte vet vad vårskriket står för har kanske hört Ronja Rövardotter skrika det. Det är helt enkelt en hyllning till våren och en glädjeyttring över att återigen få uppleva en vår och sommar.

Var så god mina vänner. Här är det:


  Efter att ha skrikit sitter vi här en stund och lyssnar till alla ljuden innan vi beger oss hemåt i vårkvällen.

  På vägen hem hittade vi den här vackra stenen som får avsluta dagens blogg.

 


Dagens ord: Som man ropar får man svar.

   

Av Anita - 29 april 2011 07:49

  Äntligen har min dröm gått i uppfyllelse. Jag får vara ute hela dagarna och uppleva våren steg för steg.


Under mer än 40 års tid har jag aldrig upplevt våren endast några timmar på kvällarna. Instängd på kontor har jag med längtande ögon tittat ut men nu ni vänner. NU ÄR JAG FRI


Vi kan ta en sådan dag som igår. Vaknade till att solen flödade ner över paradiset Fisksjön. Inte en vindpust.


Ser att isen på sjön är svart och hela viken mot badstranden är isfri. Äntligen öppet vatten. Det är så vackert. Vitt är fult. (vitt lika med snö).


Dricker mitt morgonkaffe på altanen i fågelsången. Ser tranorna vandra omkring på åkern på långa ben och under skrin då och då.


Jag kroppsarbetar hela dagarna. Krattar löv, kör skottkärra, reparerar och stökar i trädgården, dikar bäckar och drar ris. Känner mig stark och frisk. Mina taniga, gäddhängsarmar börjar faktiskt se lite annorlunda ut. Brunare, hårdare, starkare.


Ser mig i spegeln och ser att jag är riktigt solbränd och håret blir vitare och vitare.

Ser faktiskt riktigt sund, frisk och glad ut. Det är väl det mesta man kan begära i min ålder. Vacker var något man var en gång men skit samma. Frisk, solbränd och glad räcker länge.


Blommorna rent sprutar upp ur marken. Nere mellan björkarna sprider sig vitsipporna mer och mer.

  Mitt på dagen dyker brorsan med fru och lille gullige Liam upp. Vi sitter i solen på altanen och äter glass och dricker kaffe och småpratar om dittan och dattan.


Nästa vilostund blir lite längre fram på eftermiddagen när gamle Anders dyker upp.


I fågelholken i stora björken sliter skatorna med sitt bo och längre ner i holken har hackspetten bosatt sig.


Alla vårfåglar har kommit nu. Alla utom svalan och flugsnapparen. Undrar vad flugsnapperen säger om att hackspetten har tagit hans holk. Flugsnapparna är de mest ettriga fåglar jag vet.


Dörren till logen är öppen så att svalan kan flyga in och börja bygga bo när hon kommer. Än dröjer det hoppas jag för det är på tok för lite insekter att livnära sig på. Den 21 maj brukar hon komma.


Framöver klockan 6 på kvällen vandrar jag en kilometer " väst i gålan " där brorsan har sin sommarstuga.


SnickarMagnus har åkt hem till Skåne så det blir broder O o broder B med familjer och DataFia med familj som träffas och äter tillsammans. Grillat är ju givet en sådan fin och skön kväll. 


Mått och belåten går jag hem genom fågelsången. Ser vårkvällens speciella ljus och skimmer som inte liknar något annat.


Lägger mig naken i sängen. Behöver inte längre min flanellpyjamas och mina dubbla täcken. Ett täcke och en naken kropp. Även det känns som FRIHET


Dagens ord: Frisk, fri och glad. Vad mer kan man önska av livet. Jo, kanske en liten nätt förmögenhet.

Av Anita - 27 april 2011 08:26

 

I vinter har det nästan inte varit en enda domherre vid fågelbordet och nu helt plötslig när det nästan är maj är det stora flockar här. Dessutom är domherren en lite skygg fågel som inte närmar sig men nu är dom inte det minsta rädda. Jag kan nästan gå fram och ta i dom.


Det är också konstigt att ena dagen är det bara torrt gräs  och nästa dag är det grönt och vitsipporna har slagit ut nere mellan björkarna.

I blomrabatten har det sprutat upp skilla, och en massa andra små konstiga växter som jag inte satt.

 

När jag går på gubbflon på väg till brorsan för att äta sill och potatis fladdrar nässelfjärilarna runt omkring, vattnet porlar och fåglarna sjunger. Det är ett särskilt ljus och varmt som en sommarkväll men inga mygg. Våren är skön och samtidigt har kvällarna ett sorts vemodigt ljus över sig som bara finns en kort tid.


Ett par järpar friar ute på vägen och när det gäller sex är jag en obetydlig störning som dom inte bryr sig speciellt mycket om.


Längre bort försöker en orrtupp göra sig så stor och fin som möjligt för två hönor som låtsas alldeles oberörda.


Onekligen börjar jag fundera över kärleken. När jag ser mig omkring på de mänsliga paren i min bekantskapskrets ser jag inte mycket kärlek. Inga kramar eller varma blickar eller är det jag som är blind?  Eller är det så att vi norrlänningar är så jäkla lagoma så man inte visar sin kärlek utåt? Inte vet jag och skit samma är det ju.


Dagarna har gått i krattningens tecken och festens tecken. Födelsedagskalas hos broder O, middag hos broder B och en massa leka med gullige killen Liam.


Igår kväll var det god middag hos snickarMagnus och lite jobb också på dagen, lite sitta i solen på altanen och prata med brorsdotter J.

 

Vårtecknen är många. Trasten har kommit och lever skröder och förstör den vackra fågelsången. Sädelsärlan kom härom dagen och hon är så söt med sitt vippande.


Isen håller på att gå upp och jag hoppas innerligt att vinden inte tilltar så att jag får bryggorna förstörda av ismassor. Rekordtidigt verkar det bli.


Idag väntar nya äventyr.

Dagens ord: Där man är född är varje grösstrå skönt.

Av Anita - 25 april 2011 08:54

Det går inte riktigt att fatta att bara över en dag kan våren komma.

Plötsligt är det varmt som den varmaste sommardag. Inte en vind rör sig och solen gassar och gassar. Isen börjar bli mörkblå och jag tippar på att det blir rekord när isen går upp.

 Helt plötsligt slår tussilago och krokus ut och jag drabbas av den där vårstressen som väl alla som har trädgård har.


Kratta innan det börjar blåsa igen!

 Få ordning i växthuset och laga och klippa och stöka. Dessutom ska man umgås med sina vänner.

I förrgår tog det någon timme att stöka undan efter festen.

 

Sen kom lille gullige Liam cyklande på sin nya cykel. Han har gjort det bra för det är ändå en kilometer till broder B:s stuga.

 


Så solar vi på altanen och grillar korv. Tur att jag har Liam att leka med. Vi kastar oss ner till diket och börjar rensa och få vattnet att forsa starkt och fint.

Broder B snickar till en träbåt och vi släpper den längst upp och ser hur fort det går innan den kommer ner i sjön.


Sjön föresten. Vi sitter nere vid stranden på min brygga också och naturligtvis ska brorsan ut på isen. Utan stövlar dessutom. Kan bara sluta på ett vis. Hjälp Hjälp. Med båsthake lyckades snickarMagnus dra in isflaket. Vad är det som gör att man ska leka med sådant.

 Kanske samma som gör att jag kastar mig på alla diken och bäckar man ser.


Vårskriket är närma nu. DansBritt. Du kommer väl och skriker med mig?


  Man kan för första gången ligga på gräset och åma sig i solskenet. Båda spinner av fröjd.


Frampå kvällen far vi till DataFia med familj och även där är det nu vår. Vi äter i uterummet för första gång och det är grillat som gäller.

Igår på morgonkvisten dyker brorsan med fru och Liam i en låda på cykeln. Dom ska ner till byn och hälsa på SnickarMagnus. Har man ingen barnsadel får man ta till andra lösningar. Broder B är en riktigt uppfinnarjocke och ÅsaNisse.


Igår krattade jag hela dagen i CHORTS och top. Varmt som mitt i sommaren. Jag har i alla fall lyckats kratta en gräsmatta . Nu är det bara 3 kvar. Det går bra att kratta men att frakta bort löv och ris är ett tråkigt göra. men..... till skillnad mot städning inomhus syns det verkligen skillnad och de löv som är borta är borta.

När man städar inne blir det ju skitigt igen så fort.


Frampå eftermiddagen träffades vi hos Broder B för att fika. Broder O och Sofiepropp kom också och hon följde med mig hem.


Det var meningen att vi kvinnor skulle ta en långpromenad ner på byn men jag drabbades av något konstigt, förmodligen solfrossa. Jag frös så jag skakade och SofiePropp och jag blev sittande och torrglo på en gammal film istället.


Tillfälligt var det nog för idag är jag frisk och kry igen och ska kasta mig ut och fortsätta med nästa gräsmatta.

Grannen blev helt plötsligt sjuk när jag tog fram lövkrattan. Han brukar bli det varje år så att jag ska fixa hans del av gräsmattan också. Dessutom har han börjat prata i potatislandet också. Vem ska fixa det tror ni? Jag?


På något sätt går våren för fort. Den slår till hastigt och försvinner lika fort. Man hinner inte med att njuta även om man gör sitt bästa.

Trodde att det skulle bli annorlunda nu när jag är ledig men våren är kanske mer ett tillstånd än något man kan göra något åt. Jag försöker ta det lugnt men drabbas av en oro.

 Det ä'r nu allt ska hända och helst på en gång och jag har ingen ro. Jag vill vara ute hela tiden. Jag vill inte ens gå in och laga mat.

 Jag vill känna, lukta, förnimma. Känna solen värma min vinterbleka kropp och leva, leva, leva.


Därför blir det kanske lite dåligt med bloggen nu ett tag för jag har inte ens en dator man kan bära med sig och tur är väl det kanske.


Dagens ord: Våren är alltid ny. Den som är rädd för solen ser sällan sommaren.  





Av Anita - 23 april 2011 09:40

  Att duka och laga mat till 23 personer tar ju en liten stund. Mitt på dagen började det droppa in folk. Först kom lille gullige Liam med pappa och dom hjälpte mig att bära in extramöbler. Sedan började det droppa in folk eftersom.


På bron stod min häftiga häxa och hälsade alla med ett skratt. En del av barnen blev lite rädda för henne så jag bad henne vara lite tystare.

Vädret var helt underbart.  


AMV med familj kom och hon hade med sig både kaffe och penseer till mig.

Vi fick se att det började bildas blötpölar nere vid sjön eftersom dikena neröver åkern sitter igen.


Det tar rätt lång tid att koka 6 kg potatis så vi kom på att vi kunde gå ner dit en halvtimme innan vi började med maten.  Med kratta och pinne drog vi ner som de tappraste riddare och jässes så roligt det var.


Vi dikade och vattnet forsade och det blev roligare och roligare att se vilken nytta det gjorde och rätt vad det var så hade vi som vanligt glömt bort tiden.

Vi har den benägenheten både AMV och jag och vi har gjort så i alla tider så dom som känner oss vet ju hur det brukar bli. Ibland undrar jag om vi någonsin ska tappa det här barnasinnet som finns kvar hos oss. Kanske tur att man fortfarande kan känna hur ivern kommer över en och att man verkligen kan glömma tid och rum för att leka med en liten sommarbäck och med sin bästa kompis.


Maten blev försenad. Konstigt nog var det ingen som klagade. Barnen sprang runt, karlarna satt på altanen i solen och drack öl och pratade och nu då vi alla 23 samlats så fanns det en hel del att prata om.

  Det blev så småningom mat i alla fall. Sill och ägg förstås.

  Lax, skinka, hälsingehxans potatissallad, kycklingsallad och en gryta jag lärt mig av Kinabror som blev väldigt god.


Min misslyckade tårta blev rätt fin när man dolt felen med grädde och choklapåskägg så det blev en trevlig kväll även om lite försenad.


Jag oroar mig alltid för att maten inte ska räcka och alltid gör jag för mycket men det gör ingenting. Jag kan leva på rester i flera dagar nu och det är tur för nu är mina matpengar slut så det blir att hoppas på att man blir bortbjuden och som sagt. Jag har mycket rester att tugga på så det ordnar sig nog det också.


Nu har morgonen randats. Ute gassar solen och det blåser inte ett dugg ännu. Jag ska kasta mig ut och kolla mitt dike och sedan är det räfsning som gäller tills det dyker upp folk.


Jag diskar och diskar och plockar och plockar. Det är nog så att jag blir mindre irriterad på all disk och stök numera sedan jag blivit ledig men en sak blir jag fortfarande rätt lack på och det är att karlarna sprider sina ölflaskor och ölburkar överallt. Ute och inne och överallt. Vet inte om det är min nyktra sida som gör sig gällande men jag tror jag skulle bli lika irriterad om det vore läskburkar som fanns överallt.


Nåväl nu ska jag ut i solen.


Dagens ord: Sol i hjärta. Sol i sinne Sol ute Sol inne



Av Anita - 21 april 2011 15:25

  

Att laga mat till 23 personer och försöka påskpynta borden tar ett tag.

 När man inte har någon gul duk får man ta en gardin istället.

 När valet är mellan att bjuda på mat och dekorera med köpblommor så blir det mat som gäller och man får gå ut och plocka ihop lite videkissar och blåberäsris och försöka göra lite små vaser av det man har. Några som helst blommor har inte kommit upp ännu inte ens tussilagago.


 

Nu har jag förberett det jag kan och nu gäller det att börja tänka på resan till Blåkulla. Det blir nog en härlig flygtur för det är ovanligt varmt och vindstilla.


 

Jag har tagit elmotorn till båtmotorn för att få en riktigt bekväm resa. Hoppas bara batteriet håller ända fram.


 

Imorse kom det flera vårtecken. För det första landade tranparet på åkern. Jag försökte göra en liten filmsnutt men den blev inte så bra. Annars hade jag visat den.

Medan jag stod där så kom det två små harpaltar hoppande. Tro om det var påskharar. Jag har ju inte så god erfarenhet av harar eftersom dom gav mig harpesten så  nu borde dom ge mig ett jättepåskägg som kompensation tycker jag.


Nåväl. Det har inte gått så bra idag. När jag skulle grädda kakan till påsktårtan kom jag sent om sider på att jag glömt ströbröd i långpannan. Jag fick visserligen ur den ur pannan men den gick sönder men lite grädde kan dölja det mesta.


Sedan öppnade jag ett skåo och då rasade det ner 3 glasskålar och ni kan aldrig tro så mycket glas det blev som spridde sig över hela köket.


Nä nu måste jag iväg ut. GLAD PÅSK På er allihop och jag lovar vinka när jag flyger förbi.

 

Dagens ord: Njut av dagen, imorgon kanske det snöar.  

Av Anita - 19 april 2011 21:27

Helt plötsligt blir det så mycket på en gång så jag blir nästan lite virrig och stirrig och vet inte hur jag ska få till det.


Det har återigen varit några dagar med storm. Det betyder att jag inte kan sova i mitt sovrum utan får ligga nere på soffan. Det dundrar och viner och skakar i hela huset och speciellt på övervåningen.


Det betyder också att jag fått hålla mig inne fast jag har så mycket att göra utomhus. Pollen av alen ryker omkring extra mycket nu och det är det jag är mest allergisk emot så ögon näsa och hals är igensvullen. Visst  jag har ju tabletter att ta till men försöker undvika att vara ute.


Planerar lite inför påsken. Vi blir 24 stycken på långfredagen så det kräver lite planering. Pimpeltävlingen är inställd eftersom våren har gjort sjöarnas is dålig.

Som jag berättat förut så har jag en gammal klädskrubb fullpackad med grejor. Att leta gardiner till köket gjorde jag en dag. Har man inte råd med nya grejor får man hitta riktigt gamla och det gjorde jag.


Mammas gamla köksgardiner som jag minns från jag var så där 5-6 år. Frågade Kinabror om han minns dom men han är karl och gardiner är liksom inte något viktigt för sådana. Det var modernt då med volanger och tunt tyg  även i kök och jag kunde inte låta bli att sätta upp dom för jag tycker att dom var lite nostalgiskt vårlika.


Kinabror åkte hem igår och det blev lite tomt efter honom. Jag har vant mig vid hans sällskap.


Så har jag varit på Fiskestämma och ikväll var det fotocirkeln och söndag kväll var det bokcirkeln så ni hör att jag inte isolerar mig i alla fall.


Idag har jag dessutom jobbat halva dagen och ätit paltbröd från Hotellet.


Det slutade blåsa så jag började med mitt pysslande utanför. Rensa upp i rabatter och dra bort ris och annat gammalt rat som finns överallt nu när snön går bort.

Det går bra men att frakta iväg kärra på kärra är ett ganska trist göra  så jag lessnade efter någon timme och gick iväg för att rensa i bäcker och diken istället. En av mina favoritsysselsättningar så här på våren.


Då kom han. Den ensamma svanen.

 

Flygande och skrikande. Vad har hänt med hans fru? Det påstås att om den ena svanen dör lever den andra ensam hela livet. Tur att det inte är så bland människorna.


Frihetens fågel ibland seglar du lätt upp mot skyn.

 Dansar på lätta vingar och skrattande ögon.

Frihets fågel ibland är friheten tung att bära.

När ingen hjälp finna att få och natten är mörk och ensam är det lätt att flyga fel.


Såna här tankar kan bara komma flygande in i min skalle. Man är väl lite fläng eller som min mamma sa om mig."Hon är lite egen det är ingenting att bry sig om."


Dagens ord: När vintern har varit odrägligt kall och hemsk blir våren desto underbarare.

Av Anita - 17 april 2011 11:48

  Nu kan man äntligen se lite vatten. Visst är det lite synd om dom som vill fiska men jag är glad att isen börjar gå bort .

 För min del får det gärna gå bort hela jäkla snön och isen. Vintern får vara slut nu tycker jag.


Det värsta är att man blir så förtvivlat ivrig nu när det är vår och marken kommer fram. Man ser så mycket man ska göra.

  Igår fick vi eld på brasan jag lagt upp på åkern. Jag klippte ner krusbärsbuskarna som sorken ätit upp och eldade upp en massa skräp från rabatterna.

 Skulle vilja börja sätta ut mina grejor i växthuset.

Skulle vilja köpa frö och börja sätta.

Trädgården är full med löv och nedfallna kvistar. Jag skulle vilja börja att räfsa men det blåser ju så hemskt så det kan man glömma.


Dags att plocka lite påskris och sätta upp nya gardiner i köket.

 Sy nya dynor till hamocken och städa undan nere vid sjön.

 Listan kan göras oändlig. Inte nog med det.

 Det ska ju klättras upp på de blå bergen och tittas efter björnspår och hållas koll på alla fåglarna.

 Dessutom ska det planeras för långfredagsfesten då jag räknar med att det ska dyka upp så där 24-25 personer som ska ha mat. Roligt roligt men kan vara lite knepigt när en del inte äter griskött, en del inte vitlök och en del är allmänt grannlaga


Igår var en matlagningsfri dag.

Kinabror lagade mat till mig igår. En jättegod fläskfilegryta.  Det var inte hit en enda männsika på hela dagen, bara det var ju en ovanlighet.


Imorgon far han tillbaka söderöver och nu dröjer det några dagar innan nästa släktingar dyker upp.


Ingrid på Gotland berättade att hon lyckats överleva pelargoner och då kan jag väl inte vara sämre.

Kolla på det här ni.

 

Farmors blommor har nu övervintrat hos mig i minst 80 år och det är vackra och frodiga pelargoner.

 

Dom är halvmeterhöga och brukar få stå i en stor järngryta på altanen på sommaren. Nu när det blir lite varmare så får dom flytta ut i växthuset ett tag för här kan man inte sätta ut något förrän strax före midssommar för då fryser det.


De här perlargonerna är dels mårbacka. en annan sort som är runda blollar och finns både vita och svagt rosa. Rosenpelargon finns och en med stora laxrosa blommor. En starkt cerisrosa pelargon finns också.


Jag har tagit skott varje vår så jag har små söta barnplantor av moderplantan som jag har i mina fönster inomhus.

 När jag var yngre gillade jag inte alls pelargoner. Tyckte att det var tantblommor och att dom luktade illa.


Då var det svårare blommor som gällde och dom fick ohyra och dog på olika sätt medan pelargonerna tålde både det ena och det andra.


Det är precis som med min trädgård. Man vill gärna sätta ovanliga blommor men en stark och vanlig blomma som trivs är bättre än en ovanlig och pecklig som knappt lever ger mer glädje i längden.


Så fram för pelargoner. Dom finns i massor av sorter och färger och är som sagt precis som man själv.


 Kanske inte den ljuvaste varelse men stark knubbig och färgstark och klarar både torka och ohyra.   


Så det kanske får bli dagens ord: Bättre att vara som en tålig pelargon än som en ömtålig orkidee.  

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards